Att faktiskt komma upp på hästen

Ibland kan det vara svårt att komma igång med man egentligen skulle behöva, att faktiskt börja rida på den där hästen man har i stallet. Man är kanske lite osäker och det är så många måsten som behöver bli klara först. Det är det där med ska bara… snickra färdigt först, måla först, ta ridlektioner först osv. Men allt måste inte vara färdigt först. Gör inte en så stor sak av den där ridningen och träningen. Det viktigaste är inte att allt är perfekt och det behöver inte ta så lång tid. Borsta av hästen på en snabb, sadla, rid och träna en liten stund. Så är det klart. Det behöver inte ta mer än en halvtimme om ens det om det nu är så att det är mycket som ska hinnas med. Huvudsaken är att det blir gjort något alls. För det är det som är det viktiga.

Igår var vi  och hälsade på min nya häst Maja som fortfarande står kvar hos säljaren, Elenor och Levi. De har också en quarter med föl i stallet. Ett fint sto som tävlat och placerat sig bra på stora tävlingar med tidigare ägare. Nu har hon gått med föl och bara skrotat sen hon flyttade hem till Elenor och Levi. Det har liksom inte blivit av att de börjat rida henne. När vi allihop satt och fikade efter att jag och Karin hade tränat Maja, frågade Karin om hon inte bara skulle sitta upp och känna på quartern. Efter lite inledande tvekan blev det i alla fall så. Och se på sjutton, rätt som det var så hade både Levi och Elenor ridit henne och fått sig varsin liten snabb ridlektion så att de fått en grund att jobba vidare med på egen hand. Jag hoppas att de kände sig lika lyckliga på insidan som de såg nöjda ut på utsidan. Att se det där nöjda, lyckliga ansiktsuttrycket hos någon som rider sin häst och det känns bra, det värmer själen.

Levi som inte ridit sen innan rider sin häst för första gången.

IMG_6181[1]

IMG_6190[1]

Elenor, så här glad blir man av att rida!

IMG_6195[1] IMG_6190[1]

Grimträning med häst som är rädd om öronen

Det är lätt hänt när vi råkar ut för en häst som tycker något är jobbigt att vi blir extra försiktiga eller undviker det i största möjliga mån.  T.ex. när vi väl lyckats få på grimman på en häst som INTE vill ta på någon grimma så är vi glada att den kommit på och gör inget mer.  Här är det viktigt att istället träna på det som hästen har svårigheter med. Har hästen det jobbigt när grimman träs över öronen, träna på att dra grimman över öronen under lugna och trevliga förhållanden. Det blir väldigt jobbigt för hästen om den ska vara rädd varje gång ett vardagsmoment ska utföras, som att en grimma ska tas på.  Filmen visar när Sofia tränar med Skálda som tyckt det varit väldigt obehagligt när grimman ska dras över öronen. Nu har Skálda blivit väldigt duktig och tycker att det är rätt ok det där med grimma.

Miljöträning i harmoni med hästen

För att få känsliga och lyhörda hästar är det bra att jobba med en halsring på hästen. En halsring kan bara användas som kommunikation och inte som tvång. Att introducera hästen för nya miljöer från marken ger hästen trygghet. Genom att gå före visar du hästen att det inte är farligt. Utan tvång vågar sig hästen på nya utmaningar, istället för att sitta på hästen och sparka fram den. På det viset presenteras utmaningarna positivt. En strävan att jobba med hästen och inte emot. Känslan när du och hästen verkligen litar på varandra. Hur skulle det kännas?